I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal. Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Kundens behov och värderingar förändras ständigt, vilket har medfört att fokus på bådemarknadsföring och management behövs för att kunna överleva konkurrensen påmarknaden. Marknadsföringskonceptet har dock varit en paradox när det gällermanagement. Det krävs exceptionellt mycket av det interna ledarskapet för att motiveratill kund- och marknadsorientering. I många årtionden har chefer blivit uppmanade att?vara nära kunden?, ?sätta kunden i toppen av organisationsplanen? och definiera ettverksamhetssyfte med att skapa och behålla nöjda kunder.Syftet med denna studie är att undersöka Apple Inc.?s marknadsfokus och hur Steve Jobsledarskap influerade företaget och hur han påverkade organisationensmarknadsorientering.

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. Då en publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet.

 This essay is a study of whether Japan is secularized on an individual level or not. It is written with the aim of examining if secularization on an individual level has taken place in Japan, and if so, is it possible to make a comparison to Europe and the USA.Key words: Japan, Secularization.

This paper treats the question about how the internationally established company, Apple, is affected by intern or extern events when it comes to the trade market. The purpose of the study is to investigate if chosen events create abnormal return on Apples stock market. The chosen research area is Steve Jobs three sick-listings, It-bubble and the purchase of the search engine company Siri. The reason of writing about this is the big interest for the stock market and its function.This study methodological starting position is quantitative done by an event study, with qualitative feature done by an interview with an expertise within this area. When analyzing the empirics, we have used the efficient market theory that says that information should not affect the stock market in the degree that abnormal return creates.

My essay, All animals were hurt during the making of this art ? En uppsats om döda djur i konsten med utgångspunkt i Nathalia Edenmont, Marco Evaristti och Guillermo Vargas verk, deals with dead animals in art. It is a comparative study with a starting point based on the work Star, 2002 by Nathalia Edenmont, Helena, 2000 by Marco Evaristti and Eres lo que lees, 2007 by Guillermo Vargas. I examine why dead animals in art upsets and provokes us, and why the artists choses to use dead animals as material in their artworks. I do this by the help och Steve Baker and Anthony Julius theories concerning animals in art and transgressive art.

Det finmns flera olika analysmetoder som kan användas vid kapitalplaceringar, exempelvis aktiers volatilitet. 1996 introduceade privatinvesteraren Steve Woods ytterligare en metod, floatanalysen, som påvisar när aktiehandel bör bedrivas för erhållandet av god avkastning. En viktig del av floatanalysen är floattalet som anger hur stor andel av ett företags aktier det handlas med på börsen.Syftet med uppsatsen är att bedöma hurvida det finns ett samband mellan aktiers floattal och volatilitet. Resultatet jämförs sedan med en tidigare svensk studie i ämnet vid Lunds universitet år 2002.Vi har använt oss av en kvantitativ metod där en omfattande datainsamling från 40 företag under 8 kvartak har gjorts. Informationen har analyserats i en enlel regressionsanalys med floattal som oberoende variabel.Undersökningens resultat visar att det finns ett svagt negativt samband mellan variablarna, vilket tyder på att floattalet kan användas som analysverktyg vid kapitalinvestering..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Idag strävar de flesta företag mot att skapa användbara hemsidor med hjälp av olika designprinciper. Denna studie är en undersökning av designprinciper i syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillämpar. Designprinciper är riktlinjer som används för att uppnå ett mål, det vill säga god design. Studielitteratur som använts i denna studie är ?Don´t make me think? skriven av Steve Krug. I boken nämns flera designprinciper som vi har haft till hjälp för att ta reda på om företag använder sig av liknande principer. Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)3) Religion returned in the public sphere.